Advokat Dan Nordenberg

D et kan bli så att vi får nya regler för köp av levande djur, i vart fall när det gäller försäljning till konsumenter. I september 2020 ska en utredning redovisas i frågan. Konsumentköplagen är speciell bl.a. såtillvida att fel som visar sig inom 6 månader från köpet anses ha förelegat i "varan", dvs. hästen, vid köpet. Lagens tvingande karaktär innebär också det är svårt att med effektiv verkan friskriva sig från fel i hästen. I maj kom ett nytt EU direktiv 2019/771 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor (varudirektivet). Direktivet upphäver det tidigare gällande direktivet på området (1999/44/EG). Direktivet gäller bl.a. vilka krav som en konsument kan ställa på en vara. EU:s medlemsländer får undanta direktivet från försäljning av levande djur. Detta har medfört att regeringen har tillsatt en utredning som bl.a. ska överväga om köp av levande djur helt eller delvis bör undantas från tillämpningen av de regler som genomför direktivet liksom om andra åtgä

I samband med min föreläsning om kontraktsskrivning under Breeders Trophy på Flyinge tog jag fram ett nytt kontrakt. Detta är enligt min mening det mest uppdaterade på marknaden. Kontraktet finns i både pdf och Word format för att underlätta redigering. Köpekontrakt PDF Köpekontrakt Word

Det talas ibland om köparens undersökningsplikt vid hästköp. Termen kommer egentligen från fastighetsrätten. Det finns ingen lagstadgad plikt att undersöka varan före köpet. Däremot är det vanligt att hästar undersöks mer eller mindre omsorgsfullt.  Om en köpare har undersökt hästen före köpet eller uppmanats att undersöka hästen har det betydelse. En köpare får nämligen i princip inte klaga på något som köparen visste om när köparen köpte hästen. Om köparen inte är konsument har det också betydelse vad köparen borde ha insett om hästen innan köpet. Enligt 20 § Köplagen får köparen inte såsom fel åberopa vad köparen måste antas ha känt till vid köpet. Av  andra stycket i samma regel framgår även att köparen inte heller får åberopa som fel vad köparen borde ha märkt vid sin undersökning av hästen. Jämlikt andra stycket följer  också att köparen inte heller får åberopa som fel sådant som säljaren uppmanat köparen att undersöka  ( om inte säljaren har handlat i strid mot tro och hede

Lagstiftaren har lagt över i princip hela risken för fel i varan på säljaren. Det är nog en bra ordning för vanliga kapitalvaror av olika slag. Men för levande djur är detta mindre lämpligt. Framförallt därför att djur ändrar sig ganska väsentligt beroende på hur de blir omhändertagna och vad man använder djuren till.  Jag har skrivit en klausul som jag tycker bör ingå i köpeavtal för häst, i syfte att skjuta över lite av ansvaret för fel i hästen på köparen.  I princip ska köparen följa säljarens uppmaning att undersöka hästen i ett visst avseende (20 § andra stycket Köplagen).  Genom att inte utan godtagbar anledning följa säljarens uppmaning flyttas risken för fel över på köparen.  När det gäller konsumenter finns motviuttalanden som pekar i den riktningen att denna bestämmelse också gäller konsumentköp (prop. 1984:25 s. 131), men detta kan ha inskränkts genom artikel 2.3 Konsumentköpsdirektivet där det framgår att en bristande avtalsenlighet inte ska anses föreligga

Riksdagens Civilutskott har idag 2017-03-30 tillkännagivit att man anser att regeringen bör se över reglerna vid köp av levande djur. Utskottet menar att konsumentköplagens (KKL) regler om fel på en vara inte är anpassade för köp av levande djur. Civilutskottet anser därför att regeringen bör agera nationellt liksom inom EU för få till en översyn av reglerna vid köp av djur. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har dock reserverar sig mot förslaget. Förslaget är naturligtvis mycket positivt för hästnäringen där det börjar bli vanligare och vanligare att säljaren vägrar sälja till en privatperson. Ofta kräver säljaren att köparen ska köpa hästen via ett företag för att minska riskerna för att en svårhanterad tvist ska uppstå efter köpet. En sådan här lagstiftningsprocess, som dessutom inbegriper EU-direktiv, tar emellertid lång tid att genomföra. Först om flera år kan detta bli verklighet och det finns många hinder som kan uppstå på v

Eftersom hästar kategoriseras som varor i köprättslig mening kan man fundera över om en häst är en ny eller en begagnad vara.  Det är självklart att man inte kan ha lika stora förväntningar på en begagnad vara som en ny. Den som köper en använd tvättmaskin är klar över att maskinen är begagnad och att den inte kommer hålla i all evighet. Vitvaror lär hålla mellan sådär 3-5 år i snitt. Datorer har ännu kortare livslängd. Djur lever längre.  Medellivslängden för svenska hästar är  15 år  enligt en undersökning från lantbruksuniversitetet (SLU). Kanske är snittet lägre för tävlingshästar. Den som köper en äldre ridhäst kan inte med fog räkna med att hästen ska hålla hur länge som helst. Särskilt inte utan regelbunden service. I svensk rätt kommer frågan om en häst är begagnad in i bilden bl.a. enligt 17 § s.s., 19 § s.s.  37 § s.s.,   Köplagen och 16 § s.s. p. 3, 17 § 2 st., 28 § s.s. Konsumentköplagen.  I tysk rätt har det stor betydelse om varan är ny eller begagnad ( jfr § 474 BGB).